Beskrivning
GLC (Greater London Council) skulle användas som för kvinnokrav och kamp mot rasism, arbetarstyrda företag och kärnvapennedrustning, bra och billig kollektivtrafik och miljövänlig energiproduktion. Men framförallt dela med sig av sin makt åt de som brukar stängas ute från makten och har skäl att vara skeptiska mot de etablerade partierna.
– Vi har fått människor att inse att framtiden inte ligger färdig därute, som Amerikas kust innan Columbus kom dit. Den måste byggas av människor som vi, sa Mike Cooley, som kom till GLC från Lucasarbetarnas kamp för alternativ produktion.
– Folk håller samman bättre, har bättre organisation och självförtroende, sa Connie Hunt, taleskvinna för hyresgäster i det fattiga East End. De vet att de har rätt offentliga resurser nu, GLC visade oss det.
– Labour är ett söndringens parti, GLC är typiskt för denna söndrande socialism. Därför skall vi avskaffa GLC, sa Norman Tebbitt, konservativ minister.
Och Thatcher avskaffade GLC. Katarina Katz beskriver sakkunnigt “slaget om London”, så att de som var med också får föra sin egen talan – i en mångfald av röster, både från Stadshuset och i fackföreningar, alternativrörelser och kvinnogrupper, unga och invandrare, entusiaster och kritiker.
